Parasollfot

Låt mig presentera en samproduktion av OLIN: den inbyggda parasollfoten på hjul som också är en loungemöbel! Hur bra är inte det? Tänk om vi hade obegränsat med tid och en skvätt extra pengar vilka stordåd vi skulle kunna åstadkomma!

We are the world, we are the children

Idag har jag varit på utbildning med jobbet. Den handlar om våld i nära relationer och vad som händer med barn som bevittnar våld. Hur barn på djupet skadas i sin anknytning och grundtrygghet om de utsätts för våld, får se eller höra närstående utsättas våld och att inte bli skyddade av vare sig våldsutövare eller den våldsutsatte föräldern. Vi fick se den norske filmen Sinna man (arg man) som fullständigt grep tag i mig och skapade en gråtklump i halsen som suttit i hela dagen. Det är på inget sätt okej att barn har det såhär. De jag möter i mitt jobb kommer ofta med dessa erfarenheter från sin barndom, hamnar i missbruk för att så mycket varit fel från början och utsätter sedan sina egna barn för samma sak. Vetskapen att barn far illa idag, imorgon och både i min närhet och på andra sidan jorden tar hårt på mig särskilt sedan jag själv blev mamma. Och jag hoppas av hela mitt hjärta att jag som förälder förmår att göra gott och skänka mitt barn trygghet och en förmåga att lita på att hon är värd precis allting genom att bara finnas till! Länken går till ett utdrag ur filmen. Den är animerad och otroligt stark och dessutom belönad med en massa priser. Se den!

http://www.youtube.com/watch?v=1SsXQ8M4Ee8&feature=youtube_gdata_player

Ett geni!

Ett två tre fyra fem! Säger hon hux flux 18 månader gammal. Jag tror jag spricker av stolthet! Det får nästan kompensera för det faktum att hennes (4'e) magsjuka (på tre månader) sätter stopp för barnfri helg med stekarfest med hästpolotema i ny klänning med hatt och champagnebar. En stolt mamma i solsken är ändå en glad mamma.

Lekplats

En dag tog det för oss gå från känslan att vi barnsäkrat altanen till insikten om
att vi byggt den perfekta klätterställningen. Vally har redan invigt den.

Timmar för mig

Igår fick jag egentid. Så. Himla. Härligt. Jag provade mig igenom nästan varenda klänning på Drottninggatan inne i en bubbla med olika poddar i öronen.

 Sen mötte jag upp Ellen på en overkligt dyr drink i en hotellbar.

 Vi kände oss som kalvar på grönbete när vi blivit ivägsläppta från allt vad skötväskor och nattningsrutiner heter. Vi åkte på schlagerpartaj med kören (som vi inte sjunger med längre, men som vi funderar på om det skulle va kul att va med i igen) och grillade, spelade kubb, drack vin och var Euphoriska över sommarnattens ljus och värme. 

Försommaren gör mig fylld av förväntan inför de månader som ligger framför oss. 02.30 landade jag i säng och 06.45 hördes ljudet av mycket entusiastisk liten människa som äter frukost och som lämnar huset på väg till lekparken. Nu ska här okynnesvilas medan tid är!

Dagens dam!

 

Altanbygget fortskrider

85 staketspjälor är vitmålade och uppskruvade. Några blommor är inköpta under stor stress vid Ica Maxi medan lilla damen skrek i högan sky och fick mutas med kanelbulle.Två dagar har de jobbat med att fylla tomten och imorgon sätter de igång igen. Sommaren står för dörren och vi känner oss allt mer redo. Redo att vila ut och redo att ligga och lapa sol på våra turkosa solsängar. Kvar är ca 15 staketspjälor på höga däcket, staket på låga delen, trappa ner på tomten och balkong. Easy breezy! 

En toppenlördag

Som Promellen sa: "dagarna som livet efter man fick barn är roligare än dagarna innan man fick barn är inte många, men idag var en sån dag". Sol och skrattfest med barn och vuxna vid Stora skuggans 4H- en pärla med lite djur, massor av gräsytor och ett skönt café- pannkakspicknick, synkroniserad sovning då de vuxna fick chilla och spring över gräsmattorna.

Pannkakspicknick

Lilla ville mest sitta i knä

Därborta står Magnolian och doftar

Somrig och snygg Susanne

Synkroniserad sovning. Den bästa sortens sovning. 

Maria slår till på en folkis

Erik dansar till "din kropp den är så liten"

Skojiga Promellen och Magnus

OBG med gräs

Posa med häst

Som avslut på dagen blev det en altaninvigning som hette duga. Grilla burgare. Dricka lite dagens. Dansa in sommarkvällen med dansanta Icka. Perfekt!

Vi tänder grill och behöver parasoll

Årets kompisbild!

Skepp ohoj

Randig!

Min byggmästare!

Hon ville som sagt mest sitta i knä!

Tokigt värre :)

Sådan mor sådan sån!

Barn och mammor trötta efter en grym dag!

Babblarna

Ett plus till för erbjudna förskolan förresten. När vi kom in och tittade vid sångsamlingsplatsen så satt Babblarna på väggen. Och när de har sommarfest på dagis då ska småbarnen VARA BABBLARNA!!!! Så gulligt att jag dör!

Ett erbjudande att fundera på!

Vi blev tagna på sängen idag när vi fick ett samtal från förskolechefen på vårt förstahandsval av förskola. Damen får plats 12 augusti. Om vi vill. Vi hade liksom räknat bort att ha möjlighet att få där då det är en yttepytteliten förskola med 30 barn och 40 barn i kö. Vi tog tillfället i akt att gå dit och kika och bli runtvisade på en gång. Så nu funderar vi. Hur gör vi nu då? På ett plan känns det självklart att byta, och ändå så är det rätt så smidigt som det är nu. Hjälp mig att tänka. Här kommer en plus och minuslista:

Nuvarande förskola:
+ Bra lokaler
+ Riktigt bra gård (med gungor, skog, och massa bra)!!!!
+ Supersmidigt att ta sig till och från tåget. 2 min från stationen.
+ Kommunalt= möjlighet till sammanslagning på sommaren, öppettider efter behov mm.
+ Möjlighet att ta buss från dörr till dörr.
+Vally går där redan och verkar trivas.
+ Gulliga "fröknar"
- Avståndet hemifrån med allt vad det innebär av kamratkontakter med mera.
- Ligger i ett "sämre" område där man kan förvänta sig lite mer ruljans bland barnen pga mer flyttar och även troligen mer omsättning bland personalen, redan ganska många vikarier.
- Att ta sig dit med mer än ett barn kommer vara mycket mer krångligt.

Erbjuden förskola:
+ Nära hemma, med allt vad det innebär av kontakter och möjligheter att lämna på dagis.
+ Liten och intim förskola med stabil personalstyrka och få fasta vikarier.
+ Utomhusprofil: mycket uteaktiviteter, sover ute, mycket utflykter särskilt med de äldre barnen
+ Charmigt och lugnt läge och lugn väg att gå dit
+ Förskolan kommer troligen att byggas ut med en ny lokal 100 meter från oss om ca 2 år.
+ Personalen som vi träffade sa att det var god kontakt mellan föräldrar och barn och att många hjälps åt om det behövs med hämtning.
+ All matlagning från grunden i huset. (gott och mycket goda lukter)
- Ligger åt "fel håll", tar 8 min att gå dit, och sen måste man hem igen innan vidare färd till tåget. Logistiken kommer att ge Vally längre dagar på dagis.
- Gården är liten och innehåller inte alls så mycket som nuvarande. (De går iofs ofta därifrån).
- Huset är en vanlig villa och därför inte så anpassad för verksamheten. Storbarnsavdelningen kändes väl trång.

På både plus och minus finns det faktum att den förskola vi nu har är en ganska heterogen grupp av barn med olika bakgrund, nationalitet och sociala förhållanden som gör mig glad för att Vally får ett naturligt förhållande till samhällets sammansättning. Jag tycker att mixen som är där känns berikande. Den förskola vi erbjudits har en betydligt mer homogen barngrupp med mest svenska villabarn vilket å ena sidan gör mig deppig. Å andra sidan känner jag själv troligen oavsett om jag vill det eller ej mer samhörighet med andra föräldrar i ungefär samma situation och med samma kulturella referensramar som oss.

Så hur gör vi nu då?

Ledigt och sjukt igen

Det verkar inte bättre än att sjukan slagit till igen. Denna gång fick lilla damen feber. Återigen är sjukan tajmad till ledighet. På sätt och vis skönt att slippa VAB när jag ändå tänkt vara ledig imorgon, men surt ändå när sommaren kom och vi hade planer på en playdate på Skansen. Lilla har mest fått skrota runt och vi har grejat mer med altanen. Nu är det bara 100 spjälor kvar som ska få 2-3 lager illaluktande färg och 400 skruvar kvar tills vi kan avsluta första etappen på bygget.

Vally ett och ett halvt!

 Det här är tjejen som inte går obemärkt förbi. Känslorna svallar, temperamentet finns där, hon är en glad, intensiv virvelvind och hon har varit vår dotter i ett och ett halvt år. 18 månader och ett helt liv! Det mesta hon gör är första gången, och något så enkelt som att hitta en kotte kan vara en spännande utflykt. Att ta med en ryggsäck ut till skogen för att äta äpple på en stubbe likaså.

Hon är social också vår tjej. Och håller koll. Hon vet redan efter en månad namnet på de flesta barnen på förskolan och hon vill gärna klappa på kompisarna. Hon kan va i hårdhäntaste laget i sin omsorg om andra och jag får ofta hindra henne från de mest bryska ömhetsbetygelserna och tjuvnypen.  Men hon är go, och bryr sig om andra! 

Det här med förskolan funkar också bra. Hon går 8-16 på en småbarnsavdelning. Hon verkar tycka att det är roligt att vara där och den senaste veckan har det gått bra att lämna utan gråt. Vi cyklar till och från dagis. 

Lilla damen vill gärna äga mig. Hon är mycket svartsjuk och har mycket svårt att acceptera om jag visar intresse för andra barn. Det är en utmaning för mig att hantera dessa situationer som uppstår hela tiden. Vallys utbrott och gnäll tröttar ut. Det är också tydligt när dagarna på förskolan är slut att Vallys energinivå är lägre än den brukat vara, hon är tröttare och framförallt gnälligare än tidigare. 

Med förskolan har även de väntade bacillerna kommit och den största utmaningen den senaste månaden har varit att parera sjukdomarna som dämpat familjen. Men tack och lov så funkar nätterna bättre och det här med växasängen, och möjligheten för Vally att själv komma över på natten är en hit.

 Äntligen är vintern slut och vi har sorterat bort overallerna och vinterskorna och köpt några sommartröjor till damen som nu fick storlek 92. Vi har ingen koll på vikt och längd, men om ett par veckor är det dags för 18 månaderskontroll på BVC. När vi träffar BVC kommer jag säga att min uppfattning är att det här är en unge som är tidig med det mesta, intensiv och helt otrolig på att lära sig nya saker.

Och jag känner igen så mycket av mig själv i den här lilla tjejen att det är helt galet! Hon är som min spegelbild, fast mindre och lite mera energisk. Det är både härligt och smärtsamt att se någon få så många av både mina goda och mindre bra sidor, men jag ser så otroligt mycket fram emot att få dela mitt liv med Vally. Vi kommer ha så otroligt mycket kul ihop! Min familj. Helt galet bra!

Markarbetet har börjat!

Hej hej lille lastbilen! Hej hej jord och sten! Hej då konstiga ufolandningsplatsen/rosgården. Hej då O, vi ses om nån vecka när du slutat jobba natt med att måla staketspjälor i garaget. Hej hej Gossip girl, snart ses vi i sängen!
Ps. Arbetsfördelningen låter kanske inte ok, men det finns såna med ganska mycket mer ork än jag.

Foton från förr

Jag har ikväll ägnat mig åt att kolla i mina gamla album från sent 90-tal och framåt -04 och gör följande reflektioner:

1. Varför hade jag magkorta tröjor under hela ovan nämnda period?! Varför?! Jag vet att mamma var emot denna klädsel men allvarligt, varför protesterade ingen annan? Jag må ha lagt på mig några kilo sen dess men jag var knappast pinnsmal då heller...

Visar magen på Rivieran 2002

2. Detta med att jag under denna predigitala tid fotade framkallade och satte in ALLA kort i album är inte smickrande. Fula miner, dubbelhakor, oskärpa etc. Jag säger bara Tack gode Gud för digitalkameran! Jag blev så mycket snyggare när bara var 10'e sparas och var 50'e får plats i fotobok!

2000 Gröna Lund

Mallis 2001

3. Jag är snyggast i riktigt ljusblont hår och solbränna när jag är 10-15 kilo smalare än nu. Varför är jag varken eller? Borde styra upp mitt hår ASAP.

4. Jag är glad att vara nästan 30 och inte 15, 16, 17! Så himla glad för det!

Midsommar Gotland 2003

5. Det där med bruna linser, var det inte lite fräsigt?