tisdag 16 april 2013

Lämna och Vabba

Att lämna igår gick väl sådär. Gråt och mycket ledsen dam. Hon är ju klängigare på mig än på O och överlag mer ledsen när jag går. Jag är dock inte särskilt orolig för att hon inte ska ha det bra, men det gör ont att lämna en ledsen liten!

Men så idag var det dags för första vab-dagen. Snorig och hängig och med många tänder på g (en aldrig sinande salivflod ur munnen blöter ner allt vad kläder heter) var damen inte i skick att gå på dagis idag. Jag jobbade hemifrån så gott det gick på förmiddagen och så kom O hem till lunch och jag stack till jobbet. Men framöver kommer det oundvikliga "mitt jobb och mina möten är viktigare än dina"-tjafset att bli kännbart. Redan när vi pratar om denna vecka är vi där, jag har nåt jätteviktigt och han med samma klockslag. Men vem är viktigast? Hur gör man då när ingen direkt står i givakt redo att rycka in när det behövs? Det är en stor skillnad att ha ett nätverk av barnvakter och att inte ha det. Hur löser ni andra med småbarn VAB? Finns det nåt smart sätt som inte involverar diverse mormorar?

6 kommentarer:

  1. Man ska veta att det som Alltid är ok när man jobbar är att själv vara sjuk och att vabba!! Så är det bara!!! Annars ska man som arbetsgivare inte anställa folk med barn om man inte tycker det är ok. Det är Alltid Ok! Vally är mycket viktigare än vad än som pågår på era jobb. Sen kan det ta emot, jag vet. Men dela på ansvaret, försöka att inte komma i konflikt om det (det är inte värt det), och förhoppningsvis blir det inte många dagar om året. Se det som en/flera bonusdagar du får hemma med ditt barn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja faktiskt. Det är ju en bonus på sätt och vis! Man måste bara göra slut med den där duktiga flickan först...

      Radera
  2. Jag läste om olika strategier i Mama eller nåt sånt. En som lät vettig (i alla fall i teorin) var att man i förväg delar upp veckan utifall vabb skulle bli nödvändigt (och kan då ta hänsyn till kommande arbetsvecka, viktiga möten etc). När dagen kommer och ungskrutten blir sjuk vet man redan vems tur det är och slipper tjafs. Hur väl det funkar beror förmodligen på vilken sorts arbete man har och hur spontant det är (kanske funkar det illa för dig).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag tror det funkar i teorin. Tyvärr mindre bra med mitt jobb tror jag. Det är tyvärr lite för mycket som sker akut på min arbetsplats. Men att ha en tanke om VAB från början är nog bra!

      Radera
  3. Som Ellen skriver kan det vara bra med antingen fasta dagar eller att bestämma vecka för vecka. Då kan en boka möten utifrån det. Eller ha en lapp där ni kryssar för de gånger ni vabbar så att ni ser till att det blir någorlunda jämt (så hade vi tidigare). Eller att den som hämtar vabbar ifall ni hämtar lika ofta osv.

    Men det är nog bra om ni ställer in er på att vabba lite sådär varje-varannan-var tredje vecka, för det är ofta så det första året när barnen börjar på förskolan. Det är ju rätt många förkylningar som barnen ska igenom de första åren (typ 40 st eller mer). Min yngsta dotter som är 1,5 år börjar förskolan i höst, så snart är vi också tillbaka i vabbträsket. Men "redan" från 3 års ålder tyckte jag att det blev mycket mindre vabb, så det var skönt. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å, jag gillar tanken på krysslappen! Jag vill inte per automatik bli den som alltid vabbar för att jag mer eller mindre alltid kommer hämta (pga ekonomiskt lönsamt och pendlingsavstånd till jobbet mm). Jag hittade in till din blogg förresten, och där stod mycket intressanta saker!

      Radera