Valborg eller ett fast forward partaj

Det finns ju några moment som en lyckad fest ska ha och på denna högtidsdag gjorde vi rekord i nästan samtliga moment på kort tid (3 timmar):

- vi åt god mat
- vi drack vin
- vi skrattade
- vi hade minidisco (mammorna, barnen och Lollo och Bernie)
- någon dansade vilt (Erik)
- någon voltade ur soffan (Erik)

- någon grät (alla barn)
- någon satt själv i ett hörn och lirade musik (Melvin)
- någon pussades med alla (Erik)
- någon hävde i sig dricka (Erik)
- någon ville gå och lägga sig (Vally)
- någon (jag) sa att här fattas det bara att nån ska kräkas så har vi en riktig fest i miniatyr
-någon (Vally) kräktes 5 minuter senare
- några (vi) fick lämna festen innan det var dags för brasa
- ingen sjöng vårsånger

Lägg till 14 år och samma scenario går troligen att applicera då med, utan minidisco.

Attjooo

Om man adderar pollenallergi med envisaste formen av dagisförkylning och lägger till sågdammet från tryckimpregnerat virke i ögat mår man lite kymigt! Imorse var jag så röd och svullen i ögonen att jag såg ut att ha gråtit hela natten. Det hade jag inte. Nu ska jag och Vally kolla på Pippi när pappan spelar boule. Hej så länge!

Framsteg i trädgården

Det går med ett rasande tempo. O har med sällskap av sin pappa nästan färdigställt däcket. Nu har vi därför ett livsfarligt stup som viskar löften om sommarkvällar med rosé när vi får dit ett räcke och solen värmer längre. Jag och Vally har hållit oss borta från stupet. Så långt borta som på Ikea där hör och häpna turkos är årets färg!!! Jag gick bananas!!! Och på Zetas. Och så har vi lekt med kusiner och mostrar och fastrar och Dalkullor och småmasar. Fint fint!

Cykla med lilla

Idag hade vi premiär på att cykla till och från dagis med Vally i cykelstol. Lite rangligt till en början men sen hittade jag balansen. Mysigt var det! Och snabbt gick det. Tror det tog knappt 10 minuter (iofs lite tid för att få fast lilla och låsa cykel mm men ändå). Vi har köpt en från biltema för 299 kr och den känns fullt tillräcklig tycker jag. Ställbara fotstöd med platsremmar som håller fast fötterna. Vally hatar tyvärr cykelhjälmen än så länge och gråter fulgråt när den ska på. Men när vi kom hem och skulle gå av cykeln sa hon "Igen!" så cykla till dagis får 5 av 5 nappar.

Nya livet?

Just nu är det mycket såhär. Barn som inte vill släppa mig, nappen eller bästa elefanten TotTot. Och så är vi förkylda. Och jag känner för var dag som går hur min kropp förfaller. Det är nu typ 3 veckor sen jag tränade sist och jag kan inte för mitt liv förstå hur det ska gå att kombinera det nya livet med 85% jobb, dagisbarn, klängbarn, vakennattbarn och altanbygge och behov att sova kl 21 med träning. Särskilt som duscharna på gymmet på jobbet har stängt för renovering. Hur löser ni ekvationen kära vänner och läsare? Jag är för tusan anmäld till tjejmilen.

Äntligen vårvarmt

Sol både igår och idag och äntligen verkar vintern på allvar ha släppt greppet och snön ligger bara kvar i en liten sorglig grusig hög på norrsidan. Och vi håller oss undan med diverse kompisar, jag och damen, så att pappan kan bygga, gräva, såga, bära, åka till bauhaus mm. Och den tar form, nya uteplatsen som kommer att rymma grillkvällar, våra barns studentmottagningar och många fina ögonblick. Och i veckan kommer första traktorn och kör sönder vår tomt inför fyllningen. Det är stora grejer på gång! Och idag kom årets första bonnbränna.

Mammas tur

Såhär trevligt var det att träffa fina mammagruppen. Otroligt härligt att ses igen nu när vi inte längre är hemma ihop på dagarna och härligt att vi har kul ihop även utan barn. Och att det i det här forumet är helt okej att prata osunt mycket om barnen, och att det är helt ok att prata om bajs vid matbordet (ja man blir tydligen sån när man får barn). Efter att ha chilisvettats i vår thaihydda på Koh pha ngan, och tagit en och annan singha delade vi en taxi hem med Stockholms pratgladaste chaufför. Allt gott slutet gott!

Stilat och klart

Idag efter lite piffning är jag glad över långt och blont! Nu blire utekväll med mammagruppen och O får ge tillbaka barnfri tid efter förra helgens Vallymaraton.

Stilakuten

Alltså! Mitt hår?! Amningstussarna till lugg och bristen på klippning, färg/sling, och omvårdnad. Skulle jag mot förmodan träffa en frisör skulle jag förmodligen få en utskällning för vanvård och brist på inpackande och värmeskyddande och styling över lag. Så sköljer lusten att klippa av allt över mig. Och så bromsar jag. För hur skulle jag orka med något annat än att dra upp håret i tofs?!? Jag avundas stylish personer med tid och pengar som kan ha håret i toppskick och en kreativ frisör/stylist som säger "såhär borde du ha håret, det kommer passa dig perfekt".

Lämna och Vabba

Att lämna igår gick väl sådär. Gråt och mycket ledsen dam. Hon är ju klängigare på mig än på O och överlag mer ledsen när jag går. Jag är dock inte särskilt orolig för att hon inte ska ha det bra, men det gör ont att lämna en ledsen liten!

Men så idag var det dags för första vab-dagen. Snorig och hängig och med många tänder på g (en aldrig sinande salivflod ur munnen blöter ner allt vad kläder heter) var damen inte i skick att gå på dagis idag. Jag jobbade hemifrån så gott det gick på förmiddagen och så kom O hem till lunch och jag stack till jobbet. Men framöver kommer det oundvikliga "mitt jobb och mina möten är viktigare än dina"-tjafset att bli kännbart. Redan när vi pratar om denna vecka är vi där, jag har nåt jätteviktigt och han med samma klockslag. Men vem är viktigast? Hur gör man då när ingen direkt står i givakt redo att rycka in när det behövs? Det är en stor skillnad att ha ett nätverk av barnvakter och att inte ha det. Hur löser ni andra med småbarn VAB? Finns det nåt smart sätt som inte involverar diverse mormorar?

Note to self

Ibland får man skylla sig själv. Man ska aldrig i bloggforn jinxa tillvaron med att säga att nu är allt med barnet härligt för då jäklar poppar det upp 4 nya tänder på en vecka, nätterna ställs på ända och barnet är antingen hyperaktivt eller hyperklängigt och/eller gnälligt Imorgon börjar O jobba igen och jag ska lämna på dagis för första gången *nervös*.

Fullt ös

Pappan är och vandrar i skogarna vid Kolmården med grabbarna och mamman är med galet intensiva damen och hennes två kompisar. Vi ska ha pyjamasparty i Jakan och OM barnen stämplar ut för natten kanske det kan bli både lite plockmat och ett glas. Om damen väljer att fortsätta köra på och mamman inte får en lugn kväll så kommer mamman att tas in på hispan när pappan kommer hem.. Just sayin...

Knarkar resesidor

Jag skriver inte mycket nu och det beror på att varje surfstund just nu gått till att googla bloggar och hotellsidor och dregla över beskrivningar av fantastiska stränder, restauranger och beach bungalows i Thailand. Jag får hög puls och lätt frossa av det, så exalterad blir jag av att tänka på att resa bort! Jag är så otroligt peppad!

I vardagen går för övrigt dagisinskolningen bra och damen finner sig i att bli lämnad och är lite frågande men inte ledsen. Vi kör kortare invänjningsdagar 9-14.30 denna vecka. Nästa vecka ska vi förhoppningsvis kunna köra fulla dagar 8-15.45.

Inte en vinter till!

Såhär när det varit snö i dryga 4 månader är man mätt på vinter! Så vi gjorde slag i saken och slog till på en resa! Om typ 9 månader drar vi till Thailand! Och en del av resan ska vi hänga med Promellens familj. Vi vet bara inte riktigt var. Så hjälp oss med tips! Koh pagnan eller Koh Samet eller Koh Chang, ge mig vad ni vet! Alltså jag kommer inte tänka på nåt annat fram till december! Överexalterad!

17 månader

Stora lilla damen är bara en månad ifrån ettåetthalvt och nu är det nog på sin plats med en månadsuppdatering.

Jag och O säger flera gånger om dagen att "åå hon är i en sån härlig ålder nu!" för det är hon! Så charmig och glad och hon kan så många saker. Och hon har en stark vilja men inte kommit in i tvåårstrotsen. Och orden bubblar fram och hon snappar upp de små detaljerna och härmar allt vi gör. Det hon kunde för ett par månader sen är ungefär det hon kan nu, men hon kan bättre, är stadigare, snabbare och tydligare med vad hon vill.

Mat: äter i princip det vi äter, kan äta själv med sked eller gaffel men vill hon snabbt ha i sig mat är det händerna som gäller. Hon dricker själv i glas. Hon är lik mig och känslig för lågt blodsocker och är sitt sämsta jag innan måltiderna. Vally gillar havregrynsgröt, korv, lax, kyckling, äpple och bullar (har lärt sig säga bulle efter ett helgfika för några veckor sen och blir nu ledsen när Pippi Långstrump äter bullar på tv'n och hon inte får smaka). Sitter på Trip trap stol utan bygel.

Sömn: Nätterna är bättre. Hon sover ungefär halva natten i sin växasäng som vi började med i veckan. Nån gång när hon vaknar kommer hon till oss och sover. Har sovit från ca 20 till ca 7 efter tidsomställning. Använder napp och goseelefant och speldosekanin på natten. På förskolan denna veckan har hon sovit ca 45 minuter och därmed sovit bättre på natten.

Kläder: strl 86-92, skor strl 22-23. Vally kan nu få lite separationångest från kläder och vill inte alltid klä av sig.

Fysisk utveckling: Vally försöker lära sig hoppa men står mest och gungar upp och ner och hon släpper inte riktigt golvet. Vally kan ibland göra en kullerbytta själv. Vally går och springer bra både inne och ute om underlaget är någorlunda jämt. Vally klättrar med lätthet upp på bord, stolar och soffor men hon kan ännu inte klättra upp i vår dubbelsäng. Vally kan ta på skor och mössa själv ibland. Vally har 10 tänder.

Talet: hon förstår och använder fler ord än jag kan räkna upp, och så en hel del uttryck som hon använder för saker (ex spime säger hon om salva och visar att hon vill smörja sig). Hon kombinerar vissa ord: äta mat, åka bil, inte ha (fast det verkar ofta betyda att hon vill ha).

Lek och underhållning: sedan Vally var magsjuk och febrig har vi börjat kolla på Pippi och Emil. Vally gillar det otroligt mycket. Vi läser också böcker varje dag. Av sina leksaker just nu är nog hennes bil (som man sitter på) favoriten. Vi sjunger mycket med Vally och hon gillar när vi dansar till. Hon är bra på ramsor och danser med rörelser och följer med i rörelserna ex till Lollo och Bernie-låten. Vally pratar spontant om sina kusiner (Acke, Tya, Amli) och om några kompisar och säger deras namn och det är tydligt att hon vet vilka det är och att hon nämner de hon leker bra med.

Det börjar bli riktigt riktigt kul det här att vara mamma. Jag njuter på allvar i nuet av den här tiden! Det är underbart att få lära känna den lilla människan som allt mer tar form. Det är härligt att jag ska få älska henne i resten av mitt liv!

Inskolningen och växasängen

Dag 3 på dagis fick O lämna lilla efter en halvtimme och komma tillbaka efter 2 timmar. Hon var frågande men inte ledsen. Och hon har lekt, ätit och till och med sovit en halvtimme innan O hämtade henne. Och då ville hon inte gå hem. O säger att hon tycker att de äldre pojkarna är roligast (sådan mor sådan dotter...).

Och med växasängen gick det bra idag, efter en kväll av skrik och gråt och 100 tillbakabärningar till nästa kväll med ytterst lite skrik och kanske 10 tillbakabärningar till idag, inget skrik och bara två bärningar. Och sjukt gulligt när hon kommit upp till oss själv nån gång mitt i natten på små bara fötter och med älsklingselefanten i handen.

Och visst älskar vi att det är sommartid! Kvällarna har helt plötsligt kommit tillbaka och vi har varit ute en sväng efter middagen varje kväll jag och damen. Och så sover hon till sju på morgonen. Bra vecka!!!

Växasängen kväll 2

Det här med att kombinera omställning till sommartid med att byta till växasängen var kanske inte helt klokt. Kan inte skriva längre eftersom jag måste leda tillbaka LD till sängen för hundrade gången. Har Nannyakutens mantra i huvudet. "don't argue, be firm and lead the child back to bed".

Ps. Dagis idag gick bra. Hon ville inte sova där (sommartidsjetlag och uppspelt) men hon tog plats och var glad och tuff säger pappan. Har förtröstan!

Liten blir stor

I helgen har vi sorterat ut nästan alla kläder i strl 80 och märkt upp alla kläder som blev kvar. Vi har bytt spjälsängen mot en växasäng eftersom lilla haft ett antal nätter med panikskrik då hon absolut inte velat va i spjälsängen. Plötsligt är hon så stor. Och så imorgon börjar inskolningen. Vally är lyckligt ovetande och jag är konstigt nog skitnervös. Jag som inte ens ska vara där. Jag funderar på hur de ska klara av mitt fina lilla barn och kommer de kunna ge henne allt hon behöver? Och hur ska vi klara oss utan henne hela dagarna? Hon är i en fantastiskt rolig ålder just nu, språket och humorn håller på att utvecklas för fullt och jag vill vara med och följa den utvecklingen på nära håll. Tycker att det känns orättvist att nån annan ska få hänga med världens bästa dam hela dagarna. Jag skulle ju helst krama och pussa henne dygnet runt! Vi får hålla tummarna för att det här med förskola kommer att va damens grej! Och att hon vill fortsätta kramas med mig på nätterna så att jag klarar mig... ;)