När helg är bra på flera sätt

En av de bästa sakerna med helg är att få duscha ifred, sminka sig ifred och sätta upp håret ifred. Till och med så länge att jag kände mig riktigt piff när jag åkte på kalaset. En annan bra grej är att två vuxna städar snabbare än en liten stökar ner. Win på stökfronten alltså!

När det var värt att fira

Mina föräldrar var 41 när jag föddes. När mina systrar föddes var de unga. Tror det är därför jag, men inte de, fick gudföräldrar. Så där lite utifallnågotskullehändaoss tror jag nog att det var. Hur som helst så fick jag världens finaste och bästa tänkbara gudföräldrarna och den raraste och mest genuint fina människan till gudmor. Hon och min mamma växte upp i samma port och kände varandra från bebisåldern och var båda enda barnet, vilket gjorde att de såg på varandra som extrasystrar. Ulla-Britt och Roland har alltid fått mig att känna att jag har en särskild plats i deras hjärtan och de har en stor plats i mitt. Idag firade vi Ulla-Britt som fyller 70. Vally fick följa med och höll hov på kalaset. Grattis Ulla-Britt! Bättre gudmor kan man inte tänka sig!

R.I.P

Mina bästa jeans. Riiiitch. Fan i helvetes jävla skit! De enda snygga jeansen jag hade som inte var lagade, inte var varken för stora eller små och som kändes helt ok trendiga. Må ni vila i frid! Jag kommer sakna er och pengarna på mitt bankkonto som jag inom kort måste lägga på kläder.

När en snickers skulle sitta fint

Ni vet när man blivit väckt före 5 av en dam som kicksparkar en på halsen. När man trotsat regnet och varit på öppna förskolan och lekt 3 timmar. När man matat barnet och barnet äntligen somnat och man hade glömt mat till sig själv. När mensvärken sitter som en plågsam korsett och det tillhörande dåliga humöret gör bekymmersrynkan djup som en norsk fjord. Ni vet då! Då skulle det sitta fint med en Snickers!

När löven glöder

På vår tomt finns en illröd buske. På ett par dagar förvandlades den från vanlig grön till brinnande röd. Så vackert! Försökte fånga LD på bild med busken, men hon sprang hela tiden ur bild. För det är det hon gör just nu. Springer iväg! Fort går det! Och att få gå själv utomhus, helst i nedförsbacke är det roligaste hon vet!

När vi gick och gick och gick

Promenera! Det är bra grejer det! Idag började jag och Anna med morgonsväng en timme och efter lunch med tillhörande kaffe och kärleksmums blev det promenad både till och från Farsta C med henne och Pär (dalkullans karl som nu är pappaledig). Sammantaget blev det typ 3 timmar rask promenad. Det är galet vad jag kommer sakna det när jag börjar jobba! Risk för att jag sväller upp som en ballong då... Får försöka värva nån kollega för lunchpromenader!

När min pappa var i Bildjournalen

Året var 1958. Pappa och hans bror Bertil vann en rikstäckande tävling som "Sveriges mest likartade tvillingar". Finalen sändes i Lennart Hylands program "Stora famnen" och de välartade kostymklädda ynglingarna var 16 år och tyckte båda att strömmingsflundra var den godaste rätten, schäfern var den bästa hunden med mera. Egentligen fuskade de i finalen har pappa erkänt. De icke särdeles behårade gossarna vann varsin rakapparat och den stora äran att på bästa sändningstid i landets enda kanal skaka Hylands hand.

Därefter fotades de för Bildjournalen. På varsin sida om ett gathörn med varsin tvillingflicka från tävlingen. Pappa har just fått ihop bilden i photoshop och skickat till mig och jag ska absolut göra en cool tavla av dessa snyggingar! Pappa är till höger.

Mååål eller är det bara början?

Jag och Kattis satte oss på bussen för att ta oss via Farsta mot Hagaparken. På perrongen kom tåget in och stannande på halva vägen. Vi såg en chockad förare, 3 brandbilar och ambulanser med personal som inte sprang. Vi tappade så att säga peppen. När vi tagit oss iväg runt halva stan för en alternativ väg till Haga bestämde vi oss för att försöka ruska av oss vår upplevelse, och hitta tillbaka till peppen inför målet som drivit oss under sommaren: Topploppet. Vi laddade med Skyr. Jag höll pga alternativa resvägen på att missa starten men hann dit i sista sekund.

Loppet gick ganska tungt men jag kom i mål på 58.38! Känns kanon att jag klarade mig på samma tid som hemma trots att jag nog sprang onödigt snabbt vissa kilometer och det gick tungt och var folkstockning vissa bitar.

Det var också himla kul att se mina lagkamrater som briljerade i spåret och peppgruppskamrater från Facebook. Vi hade en jättetrevlig picknick efteråt! Nu när jag gått i mål ska jag klura ut vad fortsättningen ska bli, för jag ska inte sluta springa nu!

När det är 3 timmar till start

Jag är dödens nervös! Bara så att ni vet! Konstigt när jag sprungit en mil hela tre gånger och liksom gjort det utan omsorgsfull uppladdning. Nu har jag noggrant valt kläder och packat torrt ombyte, tagit fram proviant, ätit en redig frukost, tagit en dimor i förebyggande syfte för att slippa ev löparmage, satt upp håret och haft lite ångest över min playlist. Men vet ni. Jag är sjukt peppad av all hejning jag fått här, på sms och mail! Jag ska verkligen springa järnet! Jag lovar!

När vi provade Farstabadet

Idag tog Vally med sig Eddie och gick till badhuset som de bästa vänner. Farstabadet har nyöppnat efter en längre tids renovering. Jag tyckte inte att det kändes särskilt imponerande för att ha varit stängt i minst ett år. Det var fräscht men inte nåt avancerat. Men iallafall så var barnen mycket pepp! Särskilt pepp var de på omklädningsrummet! Poolerna var lite i kallaste laget för bad med 10månadersungar men det gick bra att bada ca 20 minuter. Vi provade lilla "undervisningsbassängen" och plaskområdet där det fanns lite olika vattensprutande saker och bubblor. Efteråt duschade vi och jag och LD satt en stund längst ner i bastun vilket hon verkade njuta av.

Badet får 3 av 5 toasters.
Plus för varma duschar, rymliga omklädningsrum och lilla bassängen.
Minus för något kallt i vattnet, att det var varken djupt eller grunt i plaskområdet (vilket gjorde det svårt att ta sig runt både som vuxen och barn) och för att tanterna på badet verkade tycka att det var ganska jobbigt med bebisar.

När jag har gjort mitt bästa

Ingen kan påstå att jag inte gjort vad jag kan för att komma i form. Jag är så stolt över mig själv! Över att ha gjort allt som står i min makt för att träna mig till en bättre kondition och starkare kropp. På lördag är Topploppet och jag har förberett mig sen i slutet av maj genom löpning snudd på varannan dag. Då sprang jag 5 km på drygt 33 minuter. Nu springer jag en mil på 58 minuter och idag sprang jag 5 km på 25min50sek! Jag spricker nästan av stolthet! Det har dessutom varit kul att springa, nästan varje gång. Träningen ger en känsla av att kroppen är kraftfull och stark och gör mig mindre brydd om kilon hit och dit.

Viktiga faktorer för att ha gjort den här förbättringen har varit:
1. Mitt beslut att ta tag i mig själv och gravidkilona
2. Att jag bloggat om det och på så sätt varit öppen om kampen jag för med mig själv
3. Att jag är med i pepp-gruppen "titta vi springer" på Facebook och att vi som är med delar med oss av små och stora löparfunderingar på nybörjarnivå
4. Att jag utmanade mig själv genom att anmäla mig till en mil istället för 5 km på Topploppet

Nu hoppas jag på att även i skarpt läge på loppet klara milen på under 60 minuter. Heja mig och håll gärna tummarna kl 13 på lördag!

När hela världen ryms i hennes blick

Titta på fina lilla Ester! Visst ser hon ut att ha kommit på meningen med livet! Hennes mor är i och för sig en otroligt klok och fin människa så jag skulle inte bli förvånad om det är så. Det är fint med goda grannar! Jag vet jag tjatar, men flytta hit, det är bra jäkla fint här!

Ode till tröttman

Blå är färgen på barnets ögon
Blå är färgen på ringarna runt mina
En hel natts sömn är en saga, en utopi
Det var ju inte såhär det skulle bli
En i raden av föräldrar som är trötta
Vi skulle ju varandra stötta
Inte bli sura, deppiga och gnälla
Utan bara vara snälla
Inte tappa tålamod och ilskna till
Inte lipa som en sill
Orka driva familjen AB
Orka både ta och ge
Orka vara fru och mamma
Måste sova med detsamma!

När moralen går down hill

Alltså det här med höst. Det kan ju kännas riktigt mysigt om man får addera varm choklad, kakor, scones, och pasta med trattkantareller. Inte lockar det nämnvärt att sticka ut på kvällarna och springa heller. Det börjar kännas (eller mja, fortsätter kännas) tråkigt att behöva tänka på vikten. Och så är det ju en bit kvar till nästa strandsäsong vilket ytterligare sänker motivationen. Mindre än en vecka kvar till Topploppet och min förkylning har gjort att jag sänkt träningsfrekvensen ordentligt. Hur ska jag fortsätta när jag inte har loppet framför mig? Antingen måste jag hitta nya mål eller så kommer jag blobba till mig igen. Blä!

När skenet bedrar

Jag tycker själv jag ser rätt pigg och fräsch ut på de här bilderna. Kan bara meddela att det är jag inte! Mitt barn, mitt barn! Att hon inte kan sova nån jäkla natt! När ska det bli bättre?! När?! Om ni undrar om vi är sugna på en nr två. Svar: nej! Jag dagdrömmer om tiden då jag börjat jobba och kan flytta till gästrummet på heltid och kan få sova med öronproppar utan att bli väckt ca 10 ggr/natt. Drömmer om tiden då LD inte längre kommer ha mig som primärt klängobjekt dygnet runt. Men i övrigt är det ju kul att kunna klä på sig en höstfin sjal och låta skenet bedra!

Sande Spa- en recension

Den här mamman packade kabinväskan och tog bilen till andra delen av kommunen. "Checkade in" hos Sande Spa och Hotell för en girls night. Lyx och flärd! Trevligt sällskap!

 Maten: menyn bestod av 1. salta pinnar och vitt vin 2. Tomat och mozzarella paj med räkor och aioli samt hembakt foccaciabröd. 3. Kladdkaka 4. Rött vin och drinkar
5 av 5 toasters

Färska örter

Foccacia!!!

Obligatoriska SPA-fruktfatet

Miljön:  Förstklassigt och exklusivt! 5 av 5 toasters

Snygg!! lampa!!

 Sällskapet:  Mysfaktorn var hög. Dock var damerna inte så glada i att posera framför kameran...

 SPA-upplevelsen: Att ligga i Helens utebubbel mitt i natten, sippa på en drink och titta på stjärnorna! Kan inte bli bättre. Möjligen blev det mindre chiq av att Mathilda hade köpt vattenpistoler som vi gick loss på i poolen.

Träning: Det planerade löpningspasset på morgonen utnyttjades inte pga sovit 5 timmar och mindre lust. 0 av 5 toasters.

Kommer jag tillbaka? JAAAAAA!

När vi bjöd på korvgrillning i motljus

Igår bjöd vi på en kväll av mysigt häng med Kattis och familjen. De är mitt uppe i flyttkaos och renovering så några timmar utan slipdamm tänkte vi kunde passa bra. Kanske blev det årets sista grillning. Grillkolen är slut och vi fick grilla med ved. Skönt med andra småbarnsföräldrar att det är cool att börja kvällen kl 17 och sluta den lagom i tid för läggdags. 

När vi alltid gör det bästa av dagarna

Så jäkla bra är vi! Håller humöret uppe i regn och rusk. Babyrytmik i Sickla och lunch och fika med födelsedagsbarnet Promellen och finaste Susanne (S du har fortfarande inget klatschigt bloggalias...). Den största behållningen av babyrytmiken för Vally var att vara på och under tyget som skulle vara vågor. Den största behållningen för mig var att se att det finns andra barn som är intensivare och vildare än Rallybruden.

När jag bjöd på en d.o.

Dagens outfit. Inget jag brukar syssla med här på bloggen pga 1. vill inte verka tramsig 2. brist på spännande outfits i min garderob 3. Snor/kräks/matfläckar på de flesta outfits som varit nära LD

Men idag. Jag bjuder på en lekfull kreation: pippiklänning med tillhörande flätor och gummistövlar. Allt för att pigga upp en dag som tydligen ska regna bort medan vi firar Promellens födelsedag och går på babyrytmik. Dreglet på spegeln bjuder jag på, det är egenkära lilla damen som hånglat med sin spegelbild :)

Men vad sker

Här ligger jag vaken sen 5.30 och barnet snusar och sover som, ja, ett barn... Så himla ovärt. Men vet ni?! Ikväll checkar jag in på ett spa för en tjejkväll och natt. Eller egentligen ska jag till Helen och ha tjejkväll och sova över, men jag väljer att se det som en spa-helg eftersom jag planerar att ligga i utejacuzzin och sippa vin halva natten :) och sen sova ostört utan barn i sängen! Trevlig helg på er!

När skitnätterna avlöses av gulddagar

Det är tur att jag har så många fina vänner som också är hemma med barn. När nätterna strular och den lilla damen gnäller på dagarna är den stora räddningen att vi får träffa andra och att både hon och jag får "leka av oss". Idag har jag och fina Katta Kvack promenerat fram och tillbaka till Farsta och njutit av lunch och av häng i höstsolen. Det är så himlans trevligt och helt fantastiskt hur mycket man kan hinna babbla om på några timmar. Å vad jag kommer att sakna detta! 52 gulddagar kvar. Som en liten skatt att ta vara på!

När musiken är ett behov

Insåg igår när körkompisen Jenny la upp en körbild på instagram från repet att 1. Jag kommer att sakna kören mycket. 2. Jag har spelat piano och sjungit nästan varje dag sen jag bestämde mig för att sluta. 3. Jag har nästan inte spelat hemma alls sen Vally kom. 4. "Kärleksvisor till barnet" är en fin bok med sånger som jag vill sjunga nu! 5. Jag saknar redan stämsång!

När sommaren med Vally gjorde ett sista ryck

Ljumma vindar och sol. För varmt med jeans, så shortsen åker på. Det känns som att varje fin dag av föräldraledighet är ett guldkorn att spara på inför jobbstarten. Jag kan på ett sätt önska att jag fick vara hemma längre men är samtidigt så glad att ha en man som vill ta tid att bonda med sitt barn och skulle inte vilja att de går miste om den chansen för allt i världen. Men det är lätt att förstå varför många mammor blir kvar hemma hela föräldraledigheten, både för att det är underbart mysigt att vara nära sitt barn och för att det tyvärr för de flesta innebär en ekonomisk fördel att pappan jobbar. Det stör mig att det är så! Det är så för oss med, såklart, när vi är socionom = lågavlönat kvinnoyrke och civilingenjör = högavlönat mansdominerat yrke men ändå. Det ska löna sig att vara jämställda! Det kommer att löna sig, inte ekonomiskt men för förståelsen för varandra, relationen och våra föräldraroller och för Vally som kommer få en nära kontakt med både sin mamma och sin pappa. Och i slutändan så är det privata politik och ska världen bli en jämställd plats så tror jag verkligen att delad föräldraledighet är A och O för lika löner för män och kvinnor. Så det är bara att bita i det sura äpplet, leva som jag lär, gå tillbaka till jobbet och lämna över guldkornen med Vally till O. Hoppas att han kommer uppskatta deras månader ihop!

När vi lekte hela dagen

Äntligen var damen frisk nog för ett besök på Öppna förskolan! När vi kom dit blev det tydligt hur stor hon hunnit bli sedan i juni när vi var där sist. Och som hon njöt av att leka med andra barn och massor av nya leksaker. För är det något som hänt den sista tiden är det att hon börjat leka och skoja. Vi ska definitivt dit snart igen för det här var stimulans på hög bebisnivå!

Efter ÖF var jag och Anna ( livetmedkarleken.blogg.se ) och lilla blygfisen Ellie en sväng till Farsta C och lunchade och kollade i affärer. Promenaden dit och hem kändes väldigt ansträngande så jag är tyvärr ännu inte frisk nog att springa. Får köra mental träning för att visualisera loppet.

När vi kom hem lekte vi en massa jag Vally och O. Hon älskar att leka med tyg och fårskinnsfällen och att leka kurragömma och att bli jagad av pappa.

När veckans träning snorade inne

Rackarns otur jag har! Jag som borde ha kört 3 pass à 9 km denna vecka har bara sprungit ett på 8 km. Fick sällskap av finaste Dalkullan på en löprunda i tisdags, men sen kom halsontet och förkylningen som tagit udden av min kraft. Så nu sitter jag här och ska summera veckans träning och det har helt enkelt bara blivit ett pass. En hel del promenader med barnvagn och bärmes men bara en löpsväng. Jag som ska briljera på Topploppet om två veckor. :S
I övrigt har jag kommit ner till 80 kg! Wohoo! Dvs minus 8,5 kg sen mitten på juni! Är bara två kvar till målvikten! Men mellan 80 kg och målvikten fick det bli lite äppelpaj. Måste ju skörda och nyttja tomtens läckerheter!