När jag skrev ett långt inlägg om vikten

Kvinnors vikt. Känslig fråga! Så pass känslig att iallafall jag i mina ungdoms år varit beredd att offra mina ben hellre än att i skidhyran uppge vad jag egentligen väger. Helt sjukt egentligen. Vi vet alla att samhällets bild av att väga mycket är att man är en lat jävel som har dålig karaktär. Min mamma var när hon levde en mycket smal person. Hon höll samma vikt från studenten fram till cancern bröt ut: 61 kg på 175 cm. Hon var mycket stolt över denna prestation och betonade ofta vikten av att hålla just vikten, åt nästan aldrig godsaker eller feta såser och promenerade massor och gjorde morgongymnastik i någon form varje dag. Skam (!) för mig som redan nån stans i mellanstadiet passerade hennes vikt. Jag hade inte haft äran att bli "naturligt slank" utan har mest beskrivits som "proportionerlig" eller "stark". Jag har försökt tycka om mig som jag är och jag gör oftast det, tills det slår över i tjockångest. Jag kan sörja nu att jag aldrig förstod att uppskatta min kropp i tonåren, då när jag ändå var förhållandevis smal. Alltid har vikten varit en anledning till kroppsångest. Minns att jag under mellan- och högstadiet till exempel aldrig satt avslappnat på en stol eftersom det då syntes att jag hade feta lår. Usch! När mamma sedan fick cancer rasade hon i vikt. Hon var nog nere nånstans runt 50 kg ett tag. Hon fick dricka näringsdrycker för att kroppen skulle orka med. Där nånstans ing jag att deg kanske inte var något att sträva efter, att bli ultrasmal. Och jag accepterade att jag är byggd med lite reserver.

Men så till ärligheten. Jag är 176 cm. Jag har som minst i vuxen ålder (okej jag var 16 år, kanske var jag inte vuxen, men iallafall) vägt 69 kg. Det var när jag fått mitt hjärta krossat av min tonårskärlek och jag under ett par månader tappade aptiten nästan helt. Jag var inte lycklig! Annars vägde jag från att jag vuxit klart på längden mellan 73 och 78 kg. För ett par år sedan kom jag över 80 kilosgränsen (83 kg!), hujedamej! Jag körde ett ryck och bantade ner mig till 78 eller om det var ännu mindre. Det var inför vårt bröllop och jag la ner nånstans efter en västkustlånghelg (dessa tenderar att alltid addera 4 kg) och tänkte att jaja, jag har ju iallafall världens finaste att gifta mig med och han vill ju ha mig som jag är. När jag först blev gravid startade jag nånstans omkring 79 kg. Sen fick vi missfall och kroppen hade redan expanderat några kilo. Jag startade graviditeten med Vally med dessa kilo plus. Inte sjutton hade jag orkat träna och banta när jag bara ville ligga hemma och gråta. På inskrivningen i vecka 8 vägde jag 84 kg. Vid 104 kg slutade jag att väga mig. Övet 0,1 ton liksom! Jag ville inte veta mera. Men det var typ 5 veckor kvar och jag svällde så jag gissar att jag låg på ca 110 kg på förlossningen. Får ångest när jag ser dessa siffror! Efter att Vally kom gick jag på mindre än två månader ner till 90 kg. Och därefter tog det stopp. Jag har segat mig ner till 86 men sen har jag igen ploppat upp till 89 (återigen västkustens fel). Och nu ammar jag inte alls och brösten verkar återställda och tömda. Så jag antar att jag nu ska få jobba arslet av mig om jag ska komma i mima gamla kläder igen. Så jaha, idag är första dagen på mitt nya liv. Och jag tänkte dela det med er. Ni får bli mina viktväktare. Mitt stora mål är att när jag börjar jobba igen i november vara nere på 78 kg igen. Jag tänkte använda bloggen som en mat och träningsdagbok. För att jag inte ska kunna maska. Jag har ju redan tränat med fredag kl 3 regeln sen februari, men det har nog bara hindrat mig från att skena uppåt i vikt och inget annat.

Invägning idag: 88,6 kg. Planen är att köra nu mån- onsdag med att äta ett mål om dagen och byta ut frukost och ett mål mot shakes/soppor från cambridgekuren eller nutrilett. Sen äta, men med måtta (!) över midsommarhelgen och så påt igen på måndag. Jag ska fortsätta promenera dagligen och försöka springa 2 ggr i veckan. Målet blir att hålla i ända tills jag når målet och lite till. En dag i veckan ska jag unna mig något gott att äta och eller dricka.
Mina mål: väga 78 kg och kunna springa 8 km I streck.

Så ni måste peppa mig! Bjud mig inte på godsaker. Beröm mig gärna men kritisera inte!

Och kommentera! Nu när jag blottat mig. Jag vill veta vem du är som läser och om du har några mål med kroppen och träningen. Kom igen!