torsdag 26 augusti 2010

Två dagar kvar till dagen D

Det har varit minst sagt fullt upp sedan jag skrev sist. Jag har börjat nytt jobb i en grupp som arbetar med missbruk. Det blev en rivstart eftersom det bara var halv styrka på kontoret och en hel del akuta saker, men det känns spännande att ha fått en känsla för hur jobbet kan se ut.

Parallellt med jobbet har jag försökt styra upp styrelse och musikråd i kören och ... planera bröllopet. Mitt kontrollbehov blev lite i största laget och jag kände att ojoj, med den här inställningen kommer jag ha stressat sönder lagom till smekmånaden.

Att vädret enligt YR och SMHI fram tills nu visat på ihärdigt regn på lördag har ju lagt till lite vardagsedge. Ola och pappa har snickrat ett tak och det känns ju skönt eftersom det är så trist att behöva ändra planerna i sista minuten.

Denna vecka är vi lediga och det är tur! Vi har jobbat hårt med all planering och fixning. Om jag jämför med nån brudtidnings planeringslista så ligger vi lite efter kan man säga.

Enligt lista: Hämta ringarna två veckor innan. I verkligheten: ringarna hämtades för några veckor sedan, men velmajan Elin ångrade sig och lämnade i lätt panik in ringen förra veckan för korrigering. Uthämtad idag och jag är mycket nöjd!

Enligt lista: Stäm av allt med fotograf två veckor innan. Det blir idag. Vi ska träffa Diana Westöö igen och visa upp omgiviningarna. Tyvärr så låg det en snok på stigen när jag skulle visa vigselförrättaren platsen, så nu kommer fotograferingen få ske i gummistövlar, alternativt med mycket vin.

Enligt lista: 6-8 veckor innan, skriv detaljerad inköpslista... hmmm den har vi fortfarande inte skrivit.

Ja listan kan göras lång. Men vi är i alla fall i fas med vår egen lista. Idag innehöll den: hämta praliner, hämta ring, träffa floristen och spendera så lite som möjligt på så många vita blommor som möjligt på Hötorget och nu ska jag ringa cateringen och sedan åka ut och träffa fotografen.

En sak som är bra är att jag och Ola under planeringen blivit som nykära på nytt. Det är underbart att vara ledig ihop med den man älskar och få njuta av varandra så mycket man bara kan. Vi är pirriga och förväntansfulla.

Jag vet inte hur jag ska göra med norbergskan framöver för jag kommer från lördag att heta Elin Sylvan. Men det blir ett senare beslut.

måndag 9 augusti 2010

The walk of shame-känsliga läsare varnas :)

När man är ute med båt stöter man ofta på den komiska situationen att bli varse sina båtgrannars toalettvanor. Om man ligger i en liten vik är det ju oskick att använda en båttoalett som spolar ut i havet och om man som vi inte har någon toalett ombord är man ju tvungen att ta sig i land vid behov. Jag och O kallar det hela the walk of shame när man när nöden kräver behöver ta sig iland med en toarulle och kanske även en spade när man har en massa båtgrannar som iakttar ens minsta rörelse. Har man tur finns det dass på ön, men har man otur måste man irra runt på ön utan att verka misstänkt och hitta en bra grävvänlig yta som inte har direkt insyn eller råkar ligga på en stig... Det som flera gånger fått mig att brista ut i spontant skratt är när man nästan är på väg att krocka med någon fellow shipper som är ute och även den irrar lite planlöst. För att inte verka misstänkt spanar man in utsikten, hälsar lite undvikande och rör sig långsamt eftersom man kanske inte vill gå onödigt långt från båten. När även ens båtgranne håller på att rör sig i långsamma cirklar är situationskomiken total. Men hellre denna skammens dans än att bli tagen på bar gärning med brallorna nere så att säga...